Kom just på
Förlåt Susanne, det blir såhär ibland
Känslan av att jag är omringad av vatten
Solen skiner. Det finns nya kläder i min garderob. Mallis snart. Koster nästa vecka. Mitt hår är nyfärgat och klippt. Jag kan se mig själv i spegeln mer tydligt nu, även om jag alltid haft en rätt så klar bild. Jag var dum, förvirrad. Flytten, nya umgängen, killen, jobbet, usa, nya omställningar, slutet på fotbollen, början på något nytt, husplaner, prestation, kämpan, svaghet. Med flytten hit så fick jag längre avstånd till allt, dock närmare till vatten, samtidigt som jag visste att allt var rätt. Mitt nittonåriga långa (korta) liv förändrades på bara några månader. Allt som jag var trygg med byttes ut mot en helt annan värld. Kanske en ännu bättre men otrygg värld
När jag var pluggtönt i åttan så kunde jag aldrig tro att jag var den som satt i en volvo och rökte till åttiotalsmusik. Det är ingen image, det finns ett liv som faktiskt är som så. Och det livet innehåller så mycket av allt jag drömt om. Inte att röka i en volvo, men bakom det faktumet så finns en helt annan värld. Som jag bara sugs in i. Jag njuter för varje sekund.
Men det tog mig ett år att bli van vid mina förändringar. Jag är inte mer märkvärdig än någon annan. Känslan av att jag är omringad av vatten gör att båten ständigt används, att skogen runtomkring får mig att vilja plocka svamp, att ängen får mig att vilja springa, att hästen får mig att börja drömma, att landsvägar ger mig adrenalin, att umgänget gör mig orastlös och att han ger mig möjligheter att se allt som jag i hela mitt liv velat se. Allt detta ger mig största möjliga lycka. Men året har varit svårt. Min kropp, jaget, har inte hängt med. Inlägget är som en enda stor befrielse och som bekräftar det faktum att jag landat.
Och aldrig tar jag mig härifrån, på landet blir jag kvar. Där jag landat. Och sen vad som händer om tio, tjugo år det återstår att se. Jag planerar inte mitt liv längre, för jag är för upptagen med att leva i nuet och genom det mår jag som bäst
j
heaven
is a place on earth with you
fattar att jag inte faller för att jag är full
Jag: Mamma jag drar på Aerobic
En timma senare
Jag: Var fan är mitt rum?
Mamma: Men gumman du är inte här så mycket så vi tänkte att du kan bo i friggan...
Asså jag gråter så att jag garvar. Hela min garderob ligger i sopsäckar. Haha. Har Kevins runkrum istället just nu. Fan
Förövrigt så är vi hemma från Powermeet. Det var coolt med cruising och jag har blivit brun. Jag känner att sommaren är här på riktigt nu och om två veckor så har jag fem veckors semester. Då ska jag njuta
right from the start you were a thief you stole my heart
Snart powermeet. Snart semester.
