,
Och vi alla är i djupet ibland. Där letar jag rätt på mina frågor om livet och stärker mig själv tillräckligt för att simma upp till ytan igen
Påväg inåt igen
Det är underligt egentligen hur olika människor verkligen är och hur olikt vi gillar olika människor. Det är underligt att den människan jag så innerligt strävar efter att komma nära kan vara någon som en annan ser till att undvika. Tänk att varje individ är unik men att det bara är någon hundradels procent av jordens befolkning som faller en så varmt om hjärtat att man smälter lika snabbt som glassen om högsommaren.
Som fjärilen en vacker sommardag är kärleken till dem - som gör en kär. Jag tror så innerligt på att det finns en som kompletterar hela dig samtidigt som det finns flera utav dem som gör en kär. Egentligen som i slutändan skapar en förkärlek till en själv, sitt största ego.
Allt jag vet är att det finns sidor av en annan som påverkar en själv till det bättre. Det är bättre att vara äkta med just en enbart än att vara falsk med hundra andra. Ett äkta skratt syns, hörs och känns i hela kroppen. När allting egentligen bara faller på plats, när leendet kommer självmant och när skrattet sprudlar - ja då är det rätt. Så rätt det kan bli. Och rätt så underligt. Att den jag skrattar mest med kan vara någon annans största fiende. För att allt är så olikt som det kan bli.
J
