Sandviken
Dötråkigt. Åka med familjen till något ställe där jag knappt känner en kotte och sedan slagga där i en vecka. Tillbringa dagarna i en svinkall hockeyhall, ensam, just för att pappa far och flänger lite överallt. Och allt i väntan på att dagen ska bli kväll och kevin och wille kommer hem.
Men jag tror att det var dem tankarna som gjorde att jag stormtrivdes i hallen, gillade stället vi bodde på hos Ulrika&Jocke och knappt kunde undgå att smälla till med ett leende åt världens skönaste hund. Jag hade inga förväntningar, det var det positiva. Tack för att vi fick bo i den mysiga gäststugan!
Sen var det ett plus att den tomma gäststugan bredvid oss fylldes upp av två tjugoåringar, att morsan äntligen fattat tycke för att köpa hund (!), att farsan vill skaffa landställe och att det fanns en enda tjej i hallen bland ett flertal killar. Och tjejen var jag.
Åh vad fina foton. Det ser jätteskönt ut. Vilken tur du hade att det var fint och att du var den enda tjejen. Kram
Vilka fina bilder Jennifer! :D
Jack russel terriern var ju jätte fin, det är en härlig ras och inte så aggressiv som Julia beskrev den. Den har avlats för att jaga och bevaka vilddjuret genom att stå och skälla och dessa anlag är lätta att "plocka fram" och rasen blir lätt "aggressiv" om man handskas fel med den.
Vad roligt för er att det kanske blir en hund i ert hus!
