Sorgligt...

Asså det är inte förrän på sistone som jag insett hur jävla trög jag egentligen är. I och med att mitt motto nu förtiden är att leva loppan och inte slösa mer tid på skolan än vad min hunger efter annat tillåter, så har det fått konsekvenser i mitt tänkande. Jag har blivit trög. Andras frågor som ställs till mig angående läxor, redovisningar, förberedelser förblir obesvarade - hur länge vet jag inte. Vad jag vet är att jag defintivt inte kan svaret på frågorna, hur mycket jag än vill kunna svara på dem. Sorgligt men sant.

Guys fråga aldrig mig, för ni lär inte få svar på frågan. Möjligtivs vet jag svaret på när sommarlovet börjar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0