Jennifer Brolin

Sitter hemma hos Jullan. Hon lagar maten som vi ska äta sen. Jag kollar på. Känns bra. Förövrigt så är jag så sjukt nervös inför USA. Inte för att jag inte tror att det kommer bli fascinerande att vara där, utan mest för ångesten jag har inför sista dagarna i mitt hem, i min vardag, med mina vänner. Vill bara att sista dagarna typ ska vara över, samtidigt som att jag vill att dem ska vara så långa så att jag hinner med allt som jag vill göra. Men det går inte att tänka så. Jag ska leva på som vanligt, ta dagen som den kommer. Njuta. Rätt ballt med Usa, jävligt ballt, jag är stolt.