Jennifer Brolin

Ni känner till dem där dagarna då allting går så bra? Då allting - ja går på räls. Vart du än kommer är det något extra under dagen som gör dig ännu mer glad. En liten kick bara. En kick på allt annat som rullar på. Jag kan inte sätta finger på vad exakt, men denna dag har varit en sån dag. Jag vet inte om det har med vädret att göra som är riktigt skönt eller om Fotografiska med sin utställning och klassen har gjort tillvaron extra bra. Jag njuter helt enkelt av vädret och är alldeles för mätt efter fikat med ettorna och på eftermiddagen med Ida.
    Har druckit två caffelatte idag och läst Metro på morgonen. Ett plus är att jag och Emelie har kommit lika långt i utvecklingen och att caffis chokladbollar är fetgoa.

Jennifer

Dricker caffelatte. Andra gången för idag. Som vanligt numera lyssnar jag på åttiotal, samma gamla låtar om och om igen. Jobbade idag från åtta till fyra, under dem timmar då det sägs ha varit ett riktigt underbart väder. Solen skiner igenom molnen stundtals nu ändå och påminner mig om hösten. Ikväll ska jag se en pjäs jag inte minns namnet på och käka med martin efter den. Som vanligt rinner tiden ut, men jag vill tillägga ett stort plus för gårdagen hos Agnes. Inget jävla fjäsk men jag älskar er. 

Jag älskar att pyssla. Med det mesta. Jag har en ny kalender, tre nya anteckningsblock och en ny penna från inköpet igår. Jag städar mitt rum och rensar ur garderoben samt den enda byrålådan i rummet. Nu ska allt renoveras. Har nyss lagat rullgardinen med skruvdragare och med ett stort utrymme för tålamod. När jag är klar ska jag köpa färg och fortfarande leta bil på blocket. Farsan och jag har olika åsikter, om man säger så

    Lyssnar på åttiotal och det finns ett mönster jag bara dör av.

    

Ett helt safari i mitt rum, kan inte ha öppet fönster längre

Otroligt. Idag möttes Spånga-Aik, något lite sämre hopkok som vi vann över rätt överlägset förra gången. Men med oturen med oss lyckades vi inte få till något spel. Vi låg under med 3-1 ett tag in på andra halvlek, men tillslut tog vi tag i spelet och målen ramlade in. 5-3 till oss. Känner mig som Peter haha, men jävligt nöjd. På bänken dåra. Själv så spelade jag inte för jag har ont i halsen.. (!!) 
    Så förutom att jag är nöjd och smått hungrig så tittar jag på bilar på blocket. Är trött på min moppe och snart vänder vinden i och med min artonårsdag! Halvår kvar!!!! Okej, tio månader..

Någonstans långt inom oss tror jag att vi bär på ett viss bekräftelsebehov, vi vill helt enkelt bli sedda. Och när vi väl är det så måste vi ses med någonting som visar att vi lyckats med det vi gjort. Ja helt enkelt ha någonting som visar på att vi lyckats med livet, karriären och kärleken. Och om vi vet att vi inte har lyckats - ja då skyler vi det, i allra högsta grad. Men vi, som inte ens har levt livet till en fjärdedel - Hur jobbigt är det egentligen att misslyckas, i framtiden? Jag menar, är det inte så som man säger: att man lär sig av sina misstag?
Vad jag ville få ut är att ingen bryr sig om vad Du intygar folket att du lyckats med. För dem som bryr sig är inte intressanta och dem intressanta är dem som ändå inte bryr sig. Och dessutom - var går gränsen för när vi har lyckats respektive inte lyckats?

Hej. Hallå. Tja. Tjenare.
Jag har nyss tagit en snabb dusch och håller just nu på att fullborda min makeup, för att kunna se hyfsat fräsch ut när jag tar mig fram på tunnelbanan in mot Söder. Idag ska jag träffa Empan, Tove & Zebran. (Zoe). Det var mycket länge sen sist. Och tidigare idag har jag slumrat fram de flesta avsnitten av Sex and the City och ätit lunch med Selina. Räknas donken som lunch eller tilltugg? Aja. Mätt blev jag.

Behåller titeln "Tjej söker spänning" på min senaste film.

Vänd dig om, för jag står ju precis framför dig. Det har jag alltid gjort och jag har älskat din respons, fortsätt med det. Var på träning idag och det är tack vare detta enorma intresse som fått mig att boka fotvård för mina inte alls lika fina fötter längre. Så imorgon blir det slipning (?). Plus jobb och ytterligare en träning med tanterna. Låter ganska vardagligt men vafan Coop och fotboll är ju skitkul!!!!!!!

Under tiden tar jag mig fram som ett klot, alldeles för tungt för att orka kastas i full fart, och som så småningom kommer att vela när stunden gäller att träffa käglorna.

Jag har gnällt om vårt radhus i en vecka. Om hur opraktiskt det är och om hur mycket trapporna knakar. Hur man ständigt hör ljud från annat än det man själv håller på med och hur osmidigt jag väcks varje morgon av att någon bara öppnar kylskåpsdörren. Och jag har kommit ifund med att jag tror att det kommer en dag då man bara vet att nu är det dags för mig att flytta. Man kommer komma till den totala bristningsgränsen då man bara vill släppa loss och skapa eget. Följa ens egna regler och tycken. För förut ställde jag mig ofta frågan: När ska jag flytta? Vill jag verkligen flytta? Och nu vet jag mer eller mindre svaren.
      Menmen, det är några år kvar och - ja man ska väl njuta av det som finns också. Gratis mat och självtvättande kläder är inte så dumt det heller.

Jag skrev en lång text, som jag sedan raderade. Försöker igen på nytt, för jag gillar att dela med mig av det jag tänker, behöver bara formulera mig bättre. Jag - en tjej med alldeles för små bröst och blont hår har haft det rätt mycket nu de senaste veckorna. Och även om jag kunde sagt nej, så har det varit kul. Vad jag däremot inte fått med mig påvägen är min egen vilja. Jag har klarat det bra tills nu. Jag har tappat en liten del av det jag känner och vad jag vill. Och utan att ha hunnit stanna upp och greppa tag i förnuftet inom mig, så har den bara skenat iväg... just för att jag inte har haft tid att ta tag i den. Men nu ska allt tillbaka. För i framtiden vill jag må bra när jag breddar mitt perspektiv ännu mer 

Jag har solat idag. Dessvärre ser jag ännu blekare ut. Och shoppat. Nackdelen med ett kort med låtsaspengar i är att man gör sig lättare av med det - men under hela tiden tänkte jag med gott samvete: Ja jag har fått jobb på Coop Forum, så jag unnar mig något. Vi blev många, dvs jullen, linnea, calle och några fler + greta. Nu på hemmafronten gör jag mig smått i ordning för birabira i h-by.


    Bara för att jag diggar vår humor ibland

Hela gårdagen var rätt seg. Jag vaknade senare än vanligt och jag låg kvar i sängen längre än vanligt - ja och när jag väl skulle upp var jag för trött för att orka. Men tack kaffe. Tack berocca.
    För att dra en tillbakablick på gårdagen så slöade sig timmarna fram med landqvist, lite storhandel och nagellack. Därefter satte jag mig på cykeln mot Therese. Soft hemma hos mig och timmarna rullade fram tills det blev chill med olivia. JA HELA DAGEN VAR RÄTT CHILL ELLER

Nu ska jag rycka upp mig och försöka nästla mig in hos mormor och därmed träffa ida.


Träning idag

Jag gillar inte när saker och ting som jag inte kan kontrollera går för fort fram. Det är som om jag inte riktigt kan släppa taget i rädsla för att jag inte vet vad som kommer att hända, just för att jag är ny i området. Saker som vi gjort förut blir man bara mer och mer säker på ju mer tiden går och någon gång måste ju vara den första. Men låt det få ta sin tid. Vänta, för jag gör det

Shopping idag också. Denna gång med några från klassen. När jag väl kom hem slog jag på sex and the city och kollade med morsan några avsnitt från boxen. Jag har varit ute och sprungit också, något som inte får glömmas! Löparbyxor men dålig kondis, inte macho. Får helt enkelt rycka upp mig! För jag är tuff


        Vatten - utan det, dör vi

107.5 på radion. Jag bär ett rött linne för 25kr, jag som hatar rött. Och nu ska jag iväg och shoppa med Ida, mormor och mamma. Och Kevin kanske. Är supertaggad på shopping!
    För att dra en liten återberättelse. Lördagen spenderades hos Lovan och därefter sågs jag och julia i vällingby halv fyra. På söndagen åkte jag båt och spelade Rollercoaster hehe. Sen möttes Sex and the country, julia olivia linn jennifer, på kvällskvisten. Hejdå.