finns det några ord?
Jag har ingen aning om var jag ska börja. Men ofta ställer jag mig frågan; var ska jag börja? Efter det brukar orden helt enkelt falla på plats, även fast jag är för ivrig för att ens kunna skriva. Så låt mig helt enkelt säga: var ska jag börja?
Med en halvsliten grå tröja och ett par mjuka byxor gjorde jag entré som den första där, vid slussen klockan tjugo i fem igår. Klockan blev tillslut fem i halv sex och ingen, förutom ES1a, hade anlänt.. det vill säga tvåorna & treornas esteter dans och teater. Jag antar att de av nöjets skull ville ge oss tid till att inte göra någonting utan bara att hjälplöst vänta på det som vi inte har någon aning om.
Kvart i sex hade jag smuts i arslet från markenoch hade nyss skrikit: "JAG ÄR EN NOLLA." Så som de andra i klassen också hade gjort. Jag menar, vad hade vi för val?
Uppdragen löste vår grupp klockrent! Ben tackade för senast och gjorde lapdance, Josefine bytte kläder och var arg om otroheten, Ingeborg var anställd och förförde en främling. Själv så kysste jag en 94:a, förförde en lyktstolpe och lekte hund på götgatan. Och allt på söder med en nolla i pannan, som stod för det vi var. Station för station, saft som saft.
Vi bytte om på sf, köpte snabbkäk (chokladmuffins) och i ösregn svor vi eden på Södra Latins bara men upplysta mark. Eden som skulle förena oss med resten av södras esteter. Innan det hade vi frusit arslet av oss i ösregn, på marken, och omringade av dem. AOUMA. AOUMA. Om inte kanske kvällens häftigaste upplevelse!
Därefter dans och umgänge på båt. Helt omöjligt att förklara, vet inte ens varför jag försöker med denna väldigt långa text.. det räcker bara med att säga att detta var ett minne för livet. Ingenting hade kunnat hindra mig från att få vara en del av detta sociala och häftiga engagemang hos de tvåor och treor som väl fanns denna dag. En otrolig lättnad att äntligen kunna tala med dem. Främling som främling, det kändes som ens bästa vän. Jag är mer än glad samt positiv till de kommande åren. Jag minns inte vem, men någon sa "det här kommer att bli de tre bästa åren i ditt liv" och det tvekar jag inte en sekund på. Och nästa år är det vi, världens skönaste klass, som står för ansvaret att föra traditionen igenom och då jävlar, då ska nollorna nollas
