Ett vansinnigt citat. ;D
När jag äntligen väntat in tiden på tunnelbanan och låtit alla gå av på fridhemsplan, så är tunnelbanan därefter tretiden så gott som ledig och njuter därför av att ta upp mina fötter på sätet. Det händer att jag har en tidning att ha fötterna på, med respekt för andras rena arslen som sedan kommer att sitta där. Om det sedan kommer en tant, eventuellt gubbe obv. som vill sitta ned på en plats, så förstår jag det gott och väl. Tro mig.
Men måste den finförnäma kärringen sätta sig på just den platsen som just jag har mina fötter på, när hon har tjugotal andra lediga säten att sitta på?
En timma i hockeyhallen med Linnea.
Timmarna innan hade jag stått i hockey cafeterian och sålt delicatobollar, som jag den här gången lovat mig själv att motstå ifrån. Men det är inte lätt, ska gudarna veta. Att mötas av dussintals godissorter, delicatobollar, masariner, glass och varm toast gör att det hysteriskt, sakta men säkert börjar vattnas i mun och att man känner suget i magen som säger; KOM IGEN. TA MASARINEN, TA HUBBABUBBAN!
Hursomhelst, den här gången var det stressigt då jag snabbt som tusan skulle göra det alla femton köpare ville ha och det slutade med att jag i värsta fall fick ta hjälp av miniräknaren åt de gånger som var mest tidskrävande. Sen vill jag helst inte medge det faktum att den elektriska grillen avverkade stora rykmoln i hela rummet helt plötsligt samtidigt som jag var i full gång med varmkorven. Jag vädrade, samtidigt som jag insåg att micron är riktigt usel på att värma upp stenfrusna grillkorvar och räddades av att ismaskinen på isen gått sönder, tjugo minuter efter rökexplosionen. Det var precis till det ögonblick då det var tänkt att Linnea skulle spela räddaren i nöden och hjälpa mig med alla redskap och de delvis muskulösa 'gaino max' -beroende hockeygrabbarnas krävande.
Under beloppet av tjugo minuter hade hela hallen tömts av människor och det var släckt runtomkring. Så frågan är som lyder; vad gör man i en ishockeyhall som är nedsläkt och tom? Jo, man går nedför trappan, traskar in på isen och drömmer sig bort att man spelar i NHL, ruskar till håret och skriker; nu kör vi!
En kväll med Julia Landqvist
Igår kväll kan jag gott ta och nämna att jag var hemma hos Julia. Förutom att vi njöt av chipsen som jag tagit hemifrån, utan att säga till pappa som sedan visat sig bli *förbannad*, så tittade vi även på Let's Dance. Och jag måste säga att jag aldrig tidigare varit så förtjust i att följa detta program, men nu är det verkligen roligt att följa! Men det kanske beror på att Sveriges underbaraste Nicke medverkar och har tagit över efter Mojje, stackarn. Jag kan också erkänna att jag vill ha blondinbella med i programmet så långt det varar. Om jag fick välja tre finalister, oberoende egentligen på hur duktiga dem alla är, så får det nog bli Nicke, Bella och.. ärligt talat Laila för att hon visat sig vara förvånansvärt bra.
Hursomhelst, gick vi ut på promenad med vovven efter en härlig tjugo minuters massage på oss vardera.
Det börjar bli som en riktig tradition med tv4 blingbling program, snacks, massage och prommis med vovven en gång i veckan. I love it. (:
