Looking forward to it

Det var länge sedan jag grät så mycket som jag gjort denna vecka. Och det känns som om en enda stor tankefylld bomb har sprängts och efter flera månader känner jag mig mer levande än någonsin. Nu när jag har lättat mina sinnen. Den första gången var då jag insåg att jag efter måndagsträningen fått mina mentorer i livet tillbaka och den andra gången var i publiken på pjäsen Sugarstar i tisdags, då pjäsen var den bästa jag skådat! Och runtomkring har jag uppskattat personer jag inte brukar uppskatta och det är något som händer nu. Jag kan bara inte sätta ord på det

Precis nu så ska jag träffa Olivia och sen träna boxning på sats.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0